Vad är det?
SINDING-LARSEN JOHANSSON DISEASE (SLJ) är en möjlig orsak till knäsmärta hos aktiva personer i åldern 8-13 år. Barnen klagar ofta över smärta och svullnad vid undersidan av knäskålen som kan förvärras av att gå i trappor, springa, hoppa, djup böjning av knäet eller knäböjning. Barn kan utveckla smärta under perioder av ökad aktivitet (t.ex. i början av säsongen eller på ett sportläger) eller under perioder av snabb tillväxt.
SLJ är en smärtsam irritation av tillväxtplattan (apofysen) längst ner på knäskålen (patella). Denna typ av irritation kallas ibland för apofysit. Barn har öppna tillväxtområden på sina ben som är gjorda av brosk där muskler och senor fäster. Dessa tillväxtområden kan bli irriterade vid upprepad belastning eller ett plötsligt slag mot området.
Causer
Knäskålen fäster vid skenbenet eller tibia genom patella senan. Quadriceps eller den stora muskeln i låret drar i knäskålen och patellasenen för att räta ut benet. Varje gång benet sträcks ut utsätts patellasenen för spänning och brosktillväxtplattorna på både skenbenet och knäskålen dras på. Upprepad spänning och dragning på dessa områden kan leda till sprickor eller små traumaområden i tillväxtplattans brosk, vilket leder till smärta och irritation. Apofysitis kan också uppstå när någon knäar eller faller på tillväxtområdet. Vid snabb bentillväxt kan senorna sätta ökad spänning på tillväxtområdena när senorna och musklerna blir spända.
Riskfaktorer
– Upprepade löp- och hoppaktiviteter
– Ökad träning (till exempel i början av säsongen, sommarläger, ökad löparmängd, överlappande sportsäsonger)
– Idrottsspecialisering – Att utöva samma sport året runt utan tillräckliga pauser innebär att samma områden i kroppen utsätts för påfrestningar
– Fall på framsidan av knäet
– Felaktig träningsteknik, inklusive dålig form vid konditionering, löpning och/eller hopp.
– Felaktig fotbeklädnad
– Muskelspänningar i benet
– Svaga höft- eller coremuskler
Symtom
Attleter klagar över en matt, värkande smärta i botten av knäskålen. Smärtan kan bli värre när man går i trappor, går på knä eller hukar, springer eller hoppar. De kan ha svullnad eller en bula vid knäskålens undersida.
Sportmedicinsk utvärdering
En idrottsmedicinsk läkare kommer att ställa frågor till idrottaren om symtomen och utföra en noggrann fysisk undersökning. Läkaren kommer att fråga om idrottarens träningsprogram, förändringar i träningsrutinen och tidigare skador som kan leda till förändringar i hur idrottaren springer eller hoppar. Läkaren kommer att undersöka knäet för att avgöra var smärtan sitter, testa styrka för att identifiera brister i styrka eller flexibilitet. De kan titta på idrottaren när han eller hon går, springer, hoppar eller balanserar för att utvärdera om det finns problem med benens inriktning eller form.
Röntgen kan beställas för att säkerställa att det inte finns någon fraktur eller broskskada, men det är inte nödvändigt för diagnosen. Ibland visar röntgenbilder sprickor eller fragmentering av knäskålen. Magnetisk resonanstomografi (MRT) beställs vanligtvis inte om inte diagnosen är oklar eller om det finns oro för eventuella komplikationer.
Behandling
Symtom kan hanteras med is och antiinflammatoriska läkemedel som inkluderar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen eller naproxen. Ibland kan ett stöd eller ett band för patellar senan vara till hjälp. Vid aktiviteter som volleyboll eller basketboll, där det är vanligt att träffa det irriterade området, kan det vara bra att bära ett skyddande underlag.
Om idrottaren haltar bör han/hon vila helt och hållet från aktiviteter som förvärrar smärtan, tills en läkare konstaterar att han/hon kan återgå till sina aktiviteter. Ibland, när smärtan inte är allvarlig, kan läkaren låta idrottaren spela men kan diskutera att minska aktiviteter som belastar knät, inklusive att minska körsträckan, minska antalet sporter som idrottaren deltar i eller antalet lag som han/hon spelar för.
Fysioterapi eller hemövningar är en viktig del av behandlingen. Övningarna kommer att syfta till att sträcka ut quadriceps och hamstrings samt stärka core-, höft- och benmusklerna. Förbättrad styrka och flexibilitet minskar belastningen på patellasenen och dess fästen. Det är viktigt att idrottsutövarna gör övningarna hemma och inte bara vid terapisessionerna, och att de fortsätter med övningarna efter avslutad terapi för att förhindra ytterligare episoder av knäbesvär.
Det kan ibland vara bra att diskutera skadan med tränare för att bedöma om det finns några korrigerbara formproblem som kan ändras för att förhindra ytterligare skador.
Förebyggande
Som en överbelastningsskada hos barn kan gradvis ökande träning när en ny aktivitet påbörjas förebygga denna skada. Den allmänna regeln är att öka intensiteten, varaktigheten eller volymen med högst 10 % per vecka för att undvika skador. Tidig idrottsspecialisering kan leda till en större chans att få överbelastningsskador i knäet, eftersom barn inte har någon paus från de repetitiva rörelser som orsakar dem. Att se till att barn har en paus från en specifik sport i minst en månad per år, och att de bara spelar i ett lag under en säsong, kan bidra till att förebygga överbelastningsskador i knäet. Att diversifiera deras aktiviteter och se till att de vilar regelbundet kan bidra till att förebygga överbelastningsskador. Att minimera mängden aktiviteter som belastar knät kan dessutom bidra till att förebygga överbelastningsskador i knäet, bland annat genom att minimera onödig löpning, hoppning och/eller knäböjning. Aktiva barn bör införliva core work och stretching i sina aktiviteter för att minimera överbelastningsskador. Det kan också vara till hjälp att med jämna mellanrum titta på barnens form under deras aktiviteter.
Return to Play
Attleter kan fortsätta att spela om de har minimala besvär. De bör fortsätta symtombehandlingen och modifiera sin aktivitet för att minimera onödiga hopp eller löpningar. Om en idrottare haltar, gynnar sitt knä eller har svullnad i knät kan vila vara nödvändig; idrottaren bör omedelbart tas bort från spelet. Att spela trots att man haltar eller har svår smärta kan leda till att senan slits helt av från tillväxtplattan (avulsion) eller till en annan skada. Om en läkare rekommenderar att idrottaren ska vila är det viktigt att följa hans/hennes instruktioner tills idrottaren är friskförklarad. Vanligtvis måste en idrottsman ha full styrka och rörelseförmåga för att kunna återgå till aktiviteten. Han/hon ska också kunna spela utan att halta. SLJ är ett självbegränsat tillstånd. När idrottaren är färdig med att växa och tillväxtplattan stängs bör smärtan från SLJ försvinna.
AMSSM Member Authors
Caitlyn Mooney, MD and George Pujalte, MD
Anderson, S.J., Harris, S.S. & red., 2009. Care of the young athlete, United States: American Academy of Pediatrics.
Houghton, K.M., 2007. Översyn för generalister: Utvärdering av smärta i främre knäet. Pediatric Rheumatology, 5(1).
Medlar, R.C. & Lyne, E.D., 1978. Sinding-Larsen-Johanssons sjukdom. Dess etiologi och naturliga historia. JBJS, 60.
http://www..com/pic-370769591/stock-photo-teenage-girls-and-boy-play-together-volleyball.html?src=yNn1yJdhUBemzOedQdPFYA-1-44